Julhälsning, december 2011

Den första stora dagen som skapar julkänning är givetvis första advent. Då ska alla julgrejer fram liksom alla ljusstakar som ska lysa upp under de mörka decemberkvällarna för att ge oss hopp om att ljuset snart kommer tillbaka. För visst är det mörkt nu?

Dagarna fram till själva julafton räknas ned med hjälp av adventskalender i det Erikssonska hemmet – och årets kalender var slut överallt när vi skulle handla till dottern. Ni kan tänka att jag var populär.

Sen ska julklappar inhandlas. Faktiskt har jag bara några få julklappar kvar att handla vilket är ovanligt. Vart ska julen firas? I Dalarna som alltid med släkt och vänner. Hur ska all mat införskaffas? Jag gillar att baka och laga mat och i juletid är jag i mitt esse, för att inte tala om vid nyårsmiddagen som redan är planerad. Visst är god mat gott?

Jakten på en julgran kan också göra den mest fridsamme och samlade smått hysterisk, eller har jag fel? Vi åker alltid bort över jul och nyår och hemma i Göteborg har vi en plastgran. Kanske inte det snyggaste men oerhört praktiskt och det enda som överlever när vi inte är hemma.

Ja, jul och julyra kommer med en förunderlig känsla som vi alla har en eller annan känning av på gott och ont.

Året som gått har verkligen varit intensivt med herr-EM på hemmaplan som en riktig höjdpunkt. Alla funktionärer, klubbar och alla våra fantastiska ungdomar som hjälpte till att göra mästerskapet till ett fantastiskt lyckat mästerskap skickas en riktigt varm julhälsning.

Men mästerskapet hade aldrig blivit vad det blev utan Robert Boström och jag skickar en extra och riktigt varm julhälsning till dig och familjen.

Mitt nyårslöfte blir att få till månadsbrevet som jag utlovat men helt enkelt inte hunnit på ett bra tag, vilket jag ber om ursäkt för.

Året som kommer blir även det intensivt – vi har en hel del att uträtta och bli bättre på och visst ska vi utveckla vår idrott.

God jul och gott nytt år!

Ingela