Svenska framgångar uteblev

Årets stora EM är över. 64 lag från 36 länder hade samlats i Normandie. De svenska resultaten blev inte dem vi hoppades på och alla tre lagen fick spela Nationernas Cup. Frankrike blev som väntat bästa nation med tre guld och två brons.

De europeiska mästerskapen i franska Saint-Pierre-lès-Elbeuf var som bekant tre till antalet. Och det gick inte som vi ville i något av dem.
Att U23-damernas debutantfyllda lag inte lyckades hålla sig kvar i huvudturneringen är inte mycket att vare sig klaga eller förundras över. Väl i Nationernas Cup besegrade de i alla fall Slovakien och tog sig upp på en bronsplats. Semifinalen mot England, som sedan vann finalen mot Holland, förlorade de med 7-13.

Bra skytte från Callderyd
Även i precisionsskyttet var det England som besegrade Sverige och Linn Callderyd. Linn var femte bästa skytt och ställdes i kvartsfinalen mot fyran Samantha Thatcher, som alltså vann – inte bara kvartsfinalen, utan också resterande dueller och därmed EM-guldet.

De båda andra skyttarna – Simon Åkesson och Patric Larsson – tog sig också vidare till återkvalet efter att båda ha hamnat på tolfte plats med 21 respektive 28 poäng. Larsson sköt därefter 36, vilket inte räckte mer än till en sammanlagd elfte plats, medan Åkesson med sina 38 poäng i återkvalet lyckades nå kvartsfinal som åttonde och sista man.
Det innebar att han ställdes mot förstarankade fransosen Tyson Molinas i en kvartsfinalsduell som ha förlorade med siffrorna 34-47.

Särskjutning i finalen
Den franske singelmästaren Molinas förlorade sedan överraskande sin semifinal mot italienaren Saverio Amormino, som senare vann en oerhört spännande skyttefinal mot israelen Dan Shiran. Den var oavgjord när de båda skyttarna fullbordat sina serier och det blev särskjutning från sju meter.
I seniorklassen vann favoriten från Frankrike, Dylan Rocher, sedan han besegrat Diego Rizzi i semifnalen och Turkiets Selim Dedemoglu i finalen. 

Fantastisk toppmatch mot Schweiz
De svenska U23-herrarna spelade inledningsvis magnifik boule. De slog Spanien, Monaco och England. Därefter ställdes de mot det enda övriga lag som också hade tre raka segrar – Schweiz. Där hamnade de i underläge, men svarade för tidernas upphämtning och efter den sista av de båda tilläggsrundorna hade ställningen blivit 12-12. Så blev det med andra ord en runda till i alla fall.
Robert Ulfsson lade in ett utmärkt lägg, Maiky Molinas sköt bort det. Robert lade ett lika utmärkt lägg, Molinas sköt bort det. William Silfverberg lade ett utmärkt lägg, den schweiziska mittspelaren missade skott. Två gånger – och därmed var matchen i princip säkrad. Schweizarna kunde inte göra någonting för att rädda den.

Bästa lag – men tappade det
I den sista grundspelsmatchen förlorade svenskarna mot Frankrikes lag, men det hindrade dem inte från att hamna allra högst upp på rankinglistan inför poolspelet.
Aldrig tidigare har ett svenskt lag slutat högst upp i tabellen efter grundspelet.

Sverige placerades i samma åttondelspool som Italien, Israel och Ryssland och fick börja mot den svagaste motståndaren – Ryssland. Som svenskarna körde över med 13-0.
Italien hade samtidigt slagit Israel med 13-1 och det var alltså italienarna som väntade i vinnarmötet.
Där det svenska laget plötsligt inte stod att känna igen. De fick inte spelet att stämma och förlorade till slut matchen med 6-13.
Så blev det också ett möte med poolens återstående lag i skiljematchen.
Israel hade vunnit över Ryssland med 13-5 och nu var svenskarna tvungna att slå dem för att få fortsätta spela EM.
Dessvärre såg svenskarna ut som i den föregående matchen och inte som i de tidigare. Det blev inte mer än två poäng och Sverige hade inte bara tappat sin förstaseedning – de hade åkt ur EM.

Sämst när det gällde
En annan förklaringsmodell än den psykologiska är svår att föreställa sig.
Samtliga matcher i grundspelet var snudd på betydelselösa, eftersom alla lag utom ett (Danmark) gick vidare, och deras enda syfte att få fram en ranking inför det fortsatta spelet.
I åttondelspoolerna stod mästerskapet på spel. Svenskarna spelade snudd på felfritt i första matchen där och det enda som hände i pausen mellan den och nästa var att spelarna fick göra ett alkoholtest (alla klarade det utan tvekan).
Men nu var matcherna viktiga på riktigt. Och motståndet inte det allra enklaste. Och plötsligt var svenskarna långt ifrån den briljanta boule petanque de visat prov på genom hela EM-turneringen.

Skyhög högstanivå
En teori som stärks av det faktum att lagets stiliga spel, så snart de där båda måste-matcherna var över och b-turneringen ett faktum, var tillbaka.
I Nationernas Cup final krossade svenskarna Turkiet och fick i alla fall till slut en guldmedalj. Hade de bara lyckats hålla samma nivå på sitt spel i matchen mot Italien råder det inget tvivel om att det hade tagit dem hela vägen till medalj också i EM-turneringen.

Turkarna för tuffa
För de seniora herrarna gick det inte heller vägen. De inledde fint mot ett visserligen underpresterande Tyskland. Och fick därefter, precis som den svenske förbundskaptenen på förhand hade hoppats, möta favoriterna från Frankrike.
Fransmännen gick ut lite lojt, men så snart svenskarna hade gjort klart att de minsann spelade spelet och kunde plocka poäng höjde de sig en nivå och de var aldrig hotade. Inte genom hela turneringen.

Svenska herrlaget fick nöjet att möta Frankrikes dreamteam. Foto: Lasse Franck.

Svenskarna besegrade Israel i tredje matchen, men förlorade mot Spanien och fick möta Turkiet i den femte och avgörande grundspelsmatchen.
Turkarna hade spelat bra dittills och hade bland annat ledningen med 9-0 över Monaco. Dessvärre spelade de bra även nu. Det turkiska skyttet var riktigt starkt – silvermedaljören från precisionsskyttet var inte ens lagets skytt utan gick som mittspelare. Sverige spelade inte lika bra och rådde inte på turkarna. Matchen slutade 6-13 och därmed var EM över.

VM-platsen på spel
Plötsligt handlade mästerskapet för svensk del om att säkra en plats till VM. Det är ju de 24 bäst placerade lagen vid EM som kvalificerar sig för en plats i världsmästerskapen, vilket innebar att om svenskarna inte skulle nå en kvartsfinal i Nationernas Cup skulle vi inte heller få skicka något lag till Canada nästa år.
Med tanke på att Sverige hamnade i samma pool som Israel, Ukraina och Bulgarien hade det varit besynnerligt om det inte hade lyckats. Sverige vann poolen och därefter kvartsfinalen mot Skottland.
I semifinalen mot Tyskland, som överraskande nog också spelade Nationernas Cup, tog det emellertid stopp.

Misslyckat mästerskap
Så vad man ska sammanfattningsvis säga? Att samtliga svenska lag slutade i Nationernas Cup är naturligtvis en besvikelse. Hos U23-herrarnas lag fick vi åtminstone se att svensk boule kan vara ostoppbar när den är som bäst. Vilket å ena sidan, tillsammans med det faktum att William Silfverberg var den bästa svenska spelaren på plats, lovar gott inför framtiden. Å andra sidan är det klart oroväckande att hela laget viker ner sig under press och då inte kommer i närheten av toppnivån.
– Det är klart att det här var ett misslyckande. Det tycker naturligtvis jag också, som förbundskaptenen Anders Larsson säger.

Samtliga EM-deltagare. Foto: Lasse Franck.

Oturlig lottning
Det seniora herrlaget underpresterade. Samtidigt som det fick en lottning som var en solklar utmaning. Man kan kanske misstänka att vi – om vi hade fått samma lottning som danskarna (Estland, Wales, Italien, Österrike, Schweiz) eller norrmännen (Slovenien, Polen, Luxemburg, Estland, Frankrike), som imponerade genom att bli näst bästa lag efter grundspelet – hade hållit oss på rätt sida den gräns som skiljer EM från Nationernas Cup.
Turkiet spelade riktigt bra och Spanien var inte dåliga. Förlusten mot Frankrike var ganska given.
I det svenska laget var det framför allt skyttet som fallerade på de svårspelade banorna. Och det var svårt att se vad som skulle gjorts annorlunda. Tre av Sveriges bästa skyttar fanns med i laget. Rickard Nilsson var lagets bästa spelare. Men inte bara när det gällde skyttet och positionen på mitten passar honom perfekt.

Behövs fler satsande spelare
En miss säger förbundskapten Anders Larsson själv att han gjorde – han väntade för länge med ett byte.
– Jag skulle kanske ha coachat lite hårdare också – det brast säkerligen från min sida också, säger han.
Annars tycker han att det var på det individuella planet spelarna i det svenska laget borde ha gjort bättre ifrån sig.
– Men man ska också komma ihåg att vi mötte skickliga skyttar. Att spela skytt är tufft. Jag tror att konkurrensen måste bli större. Det måste bli fler svenska spelare som tränar och satsar med ambitionen att bli riktigt jäkla duktiga.

Lagmoralen – och den på webben
Även om Anders Larsson tycker att spelarna kan få godkänt på det lagmässiga planet saknade man som åskådare en tydlig sammanhållning och spelglädje – inte utanför banorna, men när de väl stod där. Det är omöjligt att veta vad som verkligen sägs på banan, men vi fick i alla fall inte se någon tydlig uppmuntran, där spelarna synbart stöttar varandra och kämpar tillsammans. Och det var ont om skratt och leenden.

En förklaring till det kan vara att detta stöd är en bristvara också från den svenska internetläktaren. Det är inte konstigt om spelarna har svårt att helt slå undan tankarna på vad alla som klottrar i ansiktsboken kommer att skriva om deras insats.
Spelarna i våra grannländer förfasas över klimatet i den svenska boulegemenskapen och menar att det är både obegripligt och oanständigt av sportens supportrar att gå så hårt åt sina landslagsrepresentanter.
Det går att förstå dem.

Herr-EM, resultat