Prins Bertils juniorcup 2020

För många utomstående kanske det endast är en i raden av tävlingar. Men att få möjligheten att delta och se en sån här helg från insidan ger en helt annan bild av vad dessa ungdomshelger egentligen handlar om.

Vi samlas ute på Bosöns i deras reception. Redan när man kommer in i entréns skarpa belysning jämfört med höstmörkret utanför så möts man av en energi och värme som är talande och uppriktig. 

Första kvällen och vid det första mötet så dras dom starkaste kompisarna till varann, för dom flesta ungdomar har såklart träffat varann flera gånger innan denna helg. Dom sitter i små kluster men ändå tillsammans i en stor kupa med en glädje och förväntan på helgen som bubblar över.

Dels en förväntan på tävlingen, men minst lika mycket på hänget.

Hela helgen är planerad in i minsta detalj. Det är en väloljad organisation som sytt ihop schemat inför helgen. Boendet är klart, maten beställd, bussar beställda, schemat lagt. Samlingen avslutas med en inräkning och genomgång av schemat.

Alla går till sina rum och kollar in vart huvet ska landa när klockan slår natt. Vi vuxna gör som vanligt, vi slappna av, kasta sig på sängen och vila lite. Ungdomarna springer in i sina rum, konstaterar att här ska jag sova och droppa väskan, sen är det järnet ut och hänga med gamla som nya kompisar.

Runt halv åtta så ringer klockan och lemmeltåget vandrar upp mot Bosöns riktigt fina frukost, det finns allt från gröt, ägg, bacon, köttbullar, yoghurt, frukt, bröd, ja som vilken hotellfrukost som helst.

Bussen hämtar upp gänget med svullna magar efter den fantastiska frukosten och färden går mot Prins Bertil Boulehall och start av huvudskälet till våran sammankomst, nämligen tävlingen.

Väl på plats så blir banorna snabbt fulla med ungdomar som vill kasta loss armen i en iver att få börja turneringen. En snabb samling med ledningen om hur detta ska gå till och vilka hålltider som gäller, sen en tydlig och bra genomgång från helgens domare Dan Backne. Han är extra tydlig och håller det enkelt, exakt så som man vill att det ska vara när det är ungdomar som står och frustar i startblocken.

Matcherna rullar igång. Ungdomarna visar upp kärnan av sportsmanschip, man visar respekt, vänlighet och ödmjukhet på banan, oavsett sitt resultat eller hur en match sett ut så bryr man sig om varann och visar ständigt upp att hur vi behandlar varann och hur vi är som förlorare eller vinnare i matchen faktiskt är viktigare än resultatet. Det var något som slog mig i helgen, det fanns en ingrediens som delar av vuxenvärlden tappat bort. Alla ville såklart vinna, alla krigade som dårar för att segra i sina matcher, men aldrig på bekostnad av att få motståndaren ur balans.

Nu skiljer sig senioridrott från ungdomsidrott och det ska det göra, det är väldigt bra att våra ungdomar väntar med den där sista pusselbiten till senare.

Dagen rullar på och dom flesta lag både vinner och förlorar. Det är fyra lag som sticker ut som lite favoriter efter dag 1.

I grupp A så är det två lag som är obesegrade efter 4 matcher. Det är Tim Duvenfeldt/Povel Björk och Filip Larsson/Nemo Råsander. Dessa lag skulle sen mötas i en gruppfinal på söndag morgon. I grupp B så var det enda obesegrade laget tjejduon Emelie Rudin/Frida Brage. Tätt följda av Adam Rudin/Nicolas Gonzalez som endast förlorat mot just tjejerna.  

Gänget körde en Djurgårdskalle. Den höll väldigt hög kvalité. Det var många som höll sig kvar länge men i slutändan så var det en uppvisning av Nicolas Gonzalez och Vincent Weidmar, där den sistnämnde till sist tog hem det i den tightaste av tighta finaler.

Lördag kväll bestod av en kanonmiddag i form av buffé, på dom flestas tallrik landade ändå den väldigt goda lasagnen. Efter middagen så var en del faciliteter bokade. Ett ganska stort gäng stormade in i bollhallen och lattjade fotboll, basket och innebandy. En del hamnade i bassängen och bastun som var bokad, inte så dumt att plaska av sig dagens svett och damm på det sättet. En del andra hängde runt och gjorde lite annat. Ryktet går att några faktiskt badade i havet? Kan ju inte varit mer än 10 grader, låter ju galet men jag tror nog några faktiskt gjorde det.

Till sist blir det Söndag, nu ska allt avgöras.

Väl i hallen så dammas dom sista gruppspelsmatcherna av. När det är färdigspelat så är det två lag som seglat upp som favoriter till slutseger. Det är två lag som är obesegrade och således får spela slutspelet med favoritskap. Det är inte alltid lätt att spela med den kostymen, oftast är det lättare att komma underifrån och spela utan den pressen favoritskap skapar. Dom två lagen var Tim Duvenfelst/Povel Björk och Emelie Rudin/Frida Brage.

Dessa två lag höll ihop det i både kvart och semi och infriade favoritskapet. Jag kunde inte se någon nervositet i nåt av lagen, båda lagen spelade väldigt samlat, klokt, stabilt och faktiskt riktigt bra.

Båda lagen sparade sin nervositet till finalen, för där var den med som figurant helt klart. Det ska den vara, det betyder att detta ändå betyder något för spelarna. Det är klart att man vill få sitt namn inristat och förevigat på den stora vandringspokalen.

Det blev en härlig och väldigt spänd inramning av finalen. Alla andra placeringsmatcher spelades klart och stolar ställdes ut likt en läktare. Trots denna hopsamling av  övriga lag som publik så la sig en tryckande tystnad över varje kast. Det var många djupa andetag följt av spända armar under matchen.

I starten så var det tjejerna som hade svårast att kontrollera nerverna. Tim och povel seglade iväg till en 9-0 ledning. Men just där så svängde det över. Grabbarna fick in känslan av att en seger bara var 4 poäng bort och försvann in i det förlovade landet av nervositet, tjejerna hade fått nog av sin vingliga start och påbörjade en vansinnesforcering. I slutet så står det verkligen och väger och det är otroligt små marginaler som till sist avgör för grabbarnas räkning.

En värdig final på en otroligt härlig helg!

Grattis Tim och Povel till guldet, grattis Frida och Emelie till silvret. Tack för uppvisningen i skyttet Nicolas och Vincent. Tack för all glädje från precis alla deltagare. Härligt och se glädjen och lågan hos dom nyaste spelarna som just hittat petanquen.  Tack för all värme och respekt ni visar för varann. Tack ungdomskommittén för allt slit med att ordna såna här helger, tack alla från ungdomar, föräldrar, ledare och domare som arbetade för våra ungdomar denna helg. Tack Niklas för att du bjuder in övriga BouleSverige till detta via eminenta sändningar på Facebook.

Vinnarna av Prins Bertils juniorcup 2020
Tim Duvenfelt och Povel Björk

Håll ögonen på dessa ungdomar, det finns en del här som definitivt i framtiden kommer att briljera och lysa på centrecourten i framtida SM.

Resultat
Fotoalbum

Bilder Niklas Holmström

Vid pennan Ronny Blom Coach för Stockholm denna helg.