Äntligen är det dags för VM

Äntligen är det dags för VM! Tre stycken på i stort sett samma gång! Först ut är damerna och juniorerna. Herrarna spelar helgen efter. Allesammans på samma plats – Santa Susanna i Spanien.

Efter en hel rad uppskjutna och inställda mästerskap är det äntligen dags för några som blir av! Och nu passas det på: damernas och juniorernas världsmästerskap, som var planerat att spelas i Thailand, spelas den 12–14 november – tätt följt av herrarnas (som egentligen är fjolårets VM) den 18–21 november.

Debutanter präglar juniorernas trupp
Juniorernas förbundskapten Leo Brood Björk debuterar i mästerskapssammanhang – precis som spelarna (vilket ju inte hör till ovanligheterna i just juniorklassen). Hur har han det med förväntningar och förhoppningar?
– Jag har inte så mycket förväntningar – men förhoppningar har jag så klart, svarar han. När han utvecklar förklarar han att han tror att laget har potential att vinna utan problem – men att det också kan bli på det motsatta viset och att det vore fel att förvänta sig någonting särskilt av ett så färskt lag.
– Nicolas [Gonzales Hedqvist] och Vincent [Weidmar] är väldigt unga. Det är bara Tim [Duvenfelt] som har någon rutin att tala om i de här sammanhangen. Det kommer nog att hänga mycket på hur bra de lyckas hantera sina nerver. – Men jag hoppas att jag ska lyckas få dem att känna det: att det finns inga förväntningar – det här är bara kul.
Lägret i Södertälje för några veckor sedan har varit till nytta, tror Leo.
– Det kändes som att de blev tajtare med varandra allihop – inte bara de i mästerskapsfyran. Vi pratade mycket om att våga på alla plan. Våga visa sårbarhet och våga vara sig själv. Och jag tycker att det märktes rätt stor skillnad mellan fredagen och söndagen, säger Leo.

Sammansvetsade seniorgäng
Seniorernas förbundskapten, Emil Nilsson, har hunnit bli mera varm i kläderna och säger att hans lag är bättre förberedda än någonsin tidigare under hans ledarskap.
– Det är första gången vi åker i väg med en tydlig tanke för både damerna och herrarna, säger Emil.
Att det förhåller sig på det viset beror inte bara på uppladdningen de båda lagen hade tillsammans på Bosön.
– Nej, det beror nog mer på att jag nu har tre års erfarenhet. Jag var naturligtvis också nervös första gången vi var i väg och då var VM jättestort för mig, förklarar Emil.
– Nu är vi bättre förberedda och jag känner både lagen och personerna. Och jag vet mer om vad de vill ha av mig som coach.

Emils landslag har fina placeringar med sig i bagaget. Vid förra Dam-VM låg de svenska damerna på fjärde plats efter grundspelet. De slutade sedan på en niondeplats. Den här gången är startfältet är svårbedömt eftersom möjligheterna till förberedelser, som en följd av pandemin, har sett så olika ut i olika länder. I Spanien har det till exempel varit mycket aktivitet medan den i andra länder har varit i stort sett obefintlig. Som primärt mål har Emil som vanligt att undvika Nations Cup.
– Vi vill ta oss till slutspelet. Och helst skulle vi förstås undvika att spräcka vår svit med kvartsfinalplatser och ta oss minst dit.

Med herrlandslaget satsar Emil mera långsiktigt.
– Vi bygger för framtiden. Hos herrarna vill jag se ett offensivt spel som sätter press på motståndarna – de framstående nationerna ska inte få styra spelet som de är vana vid. Vi ska driva matcherna framåt och inte ha för mycket respekt för motståndarna, säger han och påminner om att Sverige slog ut de båda storfavoriterna Frankrike och Spanien ur herrarnas U23-EM sist det begav sig.
– Ska man tala i fotbollstermer ska vi spela på motståndarnas planhalva. Det offensiva spelet ska vara ledstjärna åtminstone under grundspelet.

Den tydliga tanken är med andra ord helt skild när det gäller dam- och herrlaget.
– Tjejerna får spela mer defensivt, som Emil uttrycker det.
Han är väl medveten om att har man målsättningen att gå långt kommer man att springa på de bästa nationerna.
– Jag tycker att det är väldigt bra lag vi skickar och oavsett hur det går kommer vi att ta med oss mycket att jobba vidare med, avslutar han.

Världens bästa på plats
På plats i Santa Susanna finns förstås världens skickligaste spelare. Bland dem Frankrikes Philippe Quintais, Henri Lacroix, Dylan Rocher, Philippe Suchaud, Cindy Peyrot, Charlotte Darodes och Anna Maillard, Spaniens Yolanda Matarranz, Abdessamad El Mankari från Marocko, Kambodjas Ouk Sreymoum och Sok Chan Mean, Marcel Bio från Benin, Italiens Diego Rizzi, Claudy Weibel och André Lozzano från Belgien samt Tunisiens Mouna Beji. För att nu nämna några stycken.

Tim Duvenfelt kommer att svara för Sveriges första insats när hans precisionsskytte startar klockan 9:40 på fredagsmorgonen. Klockan 11:20 skjuter Matilda Boström i damklassen. Sedan startar trippelspelet med att de svenska damerna möter Algeriet klockan 15:30. Juniorerna tar sig an Estland i sin första match, klockan 17:00.

Förhoppningsvis kan vi sända live på vår Facebooksida. Åtminstone delar av mästerskapen kommer annars att kunna följas via den spanska tv-kanalen La Liga.